Bram Stoker <br/>Manusbearbetning: Jason Cobley

Abraham Stoker, mer känd som Bram Stoker, föddes den 8 november 1847 i Dublin, Irland. Han var ett krassligt barn och låg för det mesta till sängs innan han började skolan vid sju års ålder. Han fördrev tiden med att läsa och fundera, och trots sina tidiga hälsoproblem växte han upp till en stark och storvuxen man. Han var också intelligent, och från 1864 till 1870 studerade han matematik på Trinity College i Dublin. Där träffade han bland andra Oscar Wilde, som delade hans starka intresse för litteratur och teater.

Efter utbildningen började Stoker arbeta inom statsförvaltningen, men han fortsatte att skriva och blev dessutom teaterkritiker för tidningen Dublin Evening Mail. I december 1876 besökte han Theatre Royal i Dublin och skrev därefter positivt om skådespelaren Henry Irvings insats i pjäsen Hamlet. Det fick Irving att bjuda Stoker på middag på sitt hotell, och de blev vänner. Bram Stoker gifte sig 1878 med Florence Balcombe, och de två flyttade till London, där Bram blev direktör på Henry Irvings egen teater, Lyceum Theatre på Wellington Street. Ett år senare föddes parets enda barn, en son som fick namnet Irving. På något sätt klarade Stoker av att balansera sitt arbete på teatern med sina förpliktelser gentemot vännen Henry Irving. De reste en hel del tillsammans och åkte på turnéer med Irvings skådespelarsällskap, bland annat till Amerika där de två gånger bjöds in till Vita Huset för att träffa presidenterna William McKinley och Theodore Roosevelt.

Trots sin tunga arbetsbörda tog Stoker aldrig paus i sitt författande, och mellan 1875 och 1895 skrev han fyra romaner, två faktaböcker och en samling noveller. 1897, efter flera års noggranna studier av Europas historia och legender, kom slutligen hans mästerverk Dracula ut. Berättelsens stil var unik eftersom den presenterades som en samling dagboksanteckningar, dokument och brev och därför ingav en kuslig känsla av verklighet. Man trodde länge att bokens originalmanuskript hade gått förlorat, men på 1980-talet dök det upp i en lada i Pennsylvania, USA. Det visade sig då att manuset hade arbetstiteln De odöda. Det var på grund av det klassiska verkets ovanligt sena titelbyte som den allra första utgåvan av Dracula gavs ut med ett enkelt gult omslag av ganska låg kvalitet.

Fastän boken numera ses som den ultimata gotiska skräckhistorien fick Dracula inte särskilt positiva recensioner när den kom ut. Den sålde hyggligt (vampyrhistorier var mycket populära bland viktorianska läsare), men Stoker skulle aldrig få uppleva någon större litterär framgång, trots att han gav ut ytterligare sju romaner efter Dracula. Han drabbades i stället av en del motgångar. Lyceum Theatre hade svårigheter att få in pengar, och det blev inte bättre när en brand skadade delar av byggnaden och förstörde viktiga scendekorationer. Henry Irving sålde sin teater 1898 och Stoker förlorade då jobbet som teaterdirektör. Trots det fortsatte han att arbeta med Irving, och 1906, ett år efter skådespelarens död, gav han ut boken Personal Reminiscences of Henry Irving. Fler böcker följde efter det, men ett antal hjärnblödningar hade försvagat honom. Bram Stoker dog den 20 april 1912. Inte i någon av Stokers dödsrunor stod det att han hade skrivit Dracula.

Stoker avslöjar greve Draculas äkta, historiska identitet i boken när van Helsing informerar sina vänner om deras fiende. Han var i själva verket "Vlad Pålspetsaren". Hans riktiga namn var Vlad Dracula och han kallades vojvod Dracula (vojvod betyder härskare eller furste). Född 1431 i Transsylvanien blev Vlad Dracula år 1456 härskare över Valakiet, numera södra Rumänien. Vlad var ökänt grym. Han nöjde sig inte med att bara döda sina fiender utan brukade spetsa dem på träpålar som en varning till alla som försökte utmana hans ledarskap. Det påstås att han en gång ska ha dödat sitt eget folks fattiga och behövande genom att samla dem i en stor sal med löfte om att ge dem mat men i stället låste dörrarna bakom dem och satte eld på byggnaden. Trots sin grymhet var han högt respekterad och till och med beundrad, främst för sina bedrifter på slagfältet då han gång på gång ledde sina arméer mot landets fiender. Han blev till slut dödad i strid med ottomanerna år 1476. Trots att mycket kunde sägas om vojvod Dracula var han ingen vampyr. Men just namnet Dracula hade särskilt tilltalat Bram Stoker eftersom det betyder ”djävul” på det valakiska språket. Även om det ibland kan vara svårt att hålla isär fakta och myt är det tydligt att Vlad Dracula var en mycket brutal och skoningslös härskare – och betydligt grymmare än den aristokratiske karaktären greve Dracula, som många tror snarare var inspirerad av Henry Irvings kraftfulla personlighet än av Vlad Pålspetsaren.